BoF-modellen – en introduktion
BoF har, sedan trettio år tillbaka, bedrivit kvalificerad behandling för placerade, eller på andra sätt utsatta barn, på uppdrag åt många olika socialtjänster runtomkring i landet. Vi erbjuder barn och ungdomar i åldern 0-20 år med komplex psykosocial eller neuropsykiatrisk problematik antingen öppenvård, jourplacering, utredningsplacering eller längre tids stöd i behandlingsfamilj. Placeringarna görs främst när konventionella familjehem inte räcker och man vill undvika nackdelarna med institutionsplacering. BoFs insatser kan också komma ifråga då man behöver mycket omfattande stöd i en familj, där omfattande öppenvårdsinsatser är ett alternativ till placering. BoF är ett av få ställen i landet som bedriver kvalificerat psykoterapeutiskt arbete.
Utgångspunkten för behandlingsinsatsen är att BoF-kontorets psykologer, psykiater, läkare, samordnare och pedagog samverkar med behandlingsfamilj och/eller ursprungsfamilj för att skräddarsy individuella behandlingsprogram. Genom att ta vara på den naturliga miljön och den spontana läkning som en fungerande behandlingsfamilj kan erbjuda i kombination med ett socialpsykiatriskt team, får varje barn bästa möjlighet till både utveckling och reparativt arbete. Utrednings- och behandlingsinsatserna tar med både barnet, uppväxtfamiljen, nätverket och skolan. Vi hittar tillsammans förhållningssätt och förståelse för barnets eller ungdomens problematik. Utifrån de ungas individuella behov och förutsättningar formuleras behandlingsplaner i nära samråd med den unga, hens nätverk och behandlingsfamiljen. Successivt växer ett fungerande liv med nya möjligheter och nytt självförtroende fram, inom ramen för en god anknytning, skolgång, och meningsfull fritid.
BoF-modellen förenar det bästa av familjehemsvården med det bästa ur institutionsvården under ett samlat behandlingskoncept. De unga får omsorg i en hemmiljö och kan leva ett tryggt vardagsliv i BoFs specialutbildade och handledda behandlingsfamiljer. Detta samtidigt som de får omfattande behandling och stöd på BoF-kontoret av ett team med tvärprofessionell kompetens. Teamet består av psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer, familjebehandlare, läkare och psykiater.
Vi kan undvika misslyckade placeringar och sammanbrott genom att ge stöd och hjälp både till behandlingsfamiljen och den unge. Den kompetens och långa erfarenhet som finns på BoF-kontoret gällande komplex psykosocial/neuropsykologisk blandproblematik underlättar arbetet och garanterar dess kvalitet.
Jämfört med institutionell placering är en av BoF-modellens stora fördelar lägre risk för ”smitta” – man befinner sig inte nära andra som har svårigheter. I stället finns det ofta jämnåriga och välfungerande ungdomar att ta efter, i behandlingsfamiljerna. Behandlingsfamiljen är också väl förankrade i närmiljön och har kontakt med omgivande ungdomskulturer. Skolan är särskilt viktig i detta avseende och vi följer ungdomarnas umgänge noggrant genom samråd med lärare och klassansvariga. BoF uppmuntrar också till deltagande i idrottsföreningar och andra positiva och utvecklande aktiviteter tillsammans med andra ungdomar (t ex kör, cirkusskola, drama).
BoF-modellens profilområden
BoF- modellens behandlingsinsatser är särskilt fokuserade på
- Fungerande skolgång
- Aktiv fritidssysselsättning
- Känslor och beteenden samt sociala relationer – socialt fungerande, sunda relationer,
god självkännedom och stabil självkänsla - Hälsa och återhämtning efter trauma
- Uppväxtfamiljen – när det är möjligt, skapa förutsättning för reparerade relationer
BoFs kunder och målgrupper för placeringar
BoFs kunder är alltid olika socialtjänster. Dels har BoF ett hundratal ramavtal med olika kommuner, dels kan enskilda socialsekreterare, med tidigare erfarenhet av BoF, söka specifikt placeringar i behandlingsfamilj. Placeringar sker oftast inom ramavtalen, men direktavtal förekommer också.
Problembilder som ofta förekommer är:
- Psykosocial/psykisk problematik
- Psykosocial/neuropsykiatrisk problematik
- Psykiska funktionsnedsättningar
- Neuroser/depressioner
- Neuropsykiatriska diagnoser
- Dubbeldiagnos/samsjuklighet
- ADHD/Aspergers syndrom/borderline
- Incest, sexuella övergrepp och liknade övergreppsproblematik
- Tidigt traumatiserade ungdomar
- Unga som har ett antal avbrutna placeringar bakom sig
- Ångestsyndrom
- Fobier
- Asylsökande eller ensamkommande med problem
- Skyddsbehov/hedersrelaterat våld
- Problematik kring kön/sexualitet
BoF tar bl.a. emot barn till föräldrar som kräver ett speciellt omhändertagande och där ett samarbete med föräldrarna behöver byggas upp. Föräldrarna kan tex ha omfattande egen problematik, missbruk och/eller en psykisk sjukdom.
BoF tar vanligen inte emot unga med allvarlig missbruks-, beroende- eller kriminalitetsproblematik. Erfarenheten visar att de oftast inte passar för BoF-modellen. Mer konkret väljer BoF att inte ta emot unga:
- Med allvarlig missbruksproblematik – alkohol, narkotika, spelmissbruk
- Med kriminalitetsproblematik
- Under beviljad substitutionsbehandling
- Enligt avtal med Kriminalvården
BoFs olika verksamhetsinriktningar
- Jourplacering i behandlingsfamilj
- Utredningsplacering i behandlingsfamilj
- Behandlingsplacering i behandlingsfamilj
- Öppenvårds- och eftervårdsverksamhet
- Träningslägenheter för utslussning
Behandlingsmodellen i de fem verksamhetsdelarna är processanpassad och bygger på integrerade och flexibla insatser. I alla verksamhetsdelar bedriver BoF ett miljöterapeutiskt arbete som utgår från varje individs resurser och positiva möjligheter till utveckling.
Huvudinstrumentet i all behandling är personalens kompetens och personlighet samt den relation vi kan erbjuda den placerade. Relationen utgör basen för allt behandlingsarbete som sker utifrån det samspel som uppstår. En av modellens främsta styrkor är att vardagssituationerna och relationerna som uppstår används i behandlande syfte. Till detta kommer psykoterapeutisk behandling, familjeterapi och nätverksarbete.
Fördelarna som gör BoF-modellen annorlunda
Ur de placerade ungas synpunkt är de främsta fördelarna med BoF-modellen följande:
- Särskilt fokus på hälsa, skola, fritid, känslor och beteende samt sociala relationer
- Modern behandlingsmetod som innebär tredje väg för målgruppen
- Behandlingsfamilj som ersätter institutionell placering, samtidigt som det finns flera
olika vuxna att tillgå – tryggare för barnen - Individuell anpassning i behandlingsfamiljen – barnens behov i fokus
- Tillgång till barnläkare och psykiatrikerkonsult under behandlingen
- Utförlig dokumentation med bl. a. omfattande vårdrapporter
- Dygnet-runt jour
- Helhetssyn
- Möjlighet att ta med uppväxtföräldrar i behandlingen
- Miljöterapi, anknytnings- och mentaliseringsarbete bedrivs i behandlingsfamiljerna
- Familjeterapi/barnterapi/individualterapi
- Omfattande handledning/utbildning av behandlingsföräldrarna
- Tvärvetenskaplig professionell kompetens
- Delaktighet – barnet/ungdomen blir hörd och respekterad under behandlingstiden
- Ständigt prövande av vad som blir bäst för den enskilde
- Stark koppling till nätverket – samtal med uppväxtföräldrar och övriga anhöriga
- Varje förändring är en verklig, inre förändring – inte en ytanpassning p.g.a.
belöningssystem - Minskad risk för ”smitta” inom gruppen
- Minskad risk för sammanbrott
Teoretisk grundsyn, vårdideologi och värdegrund
Teoretiskt utgår det miljöterapeutiska, individualterapeutiska och familjeterapeutiska arbetet från psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori, mentaliseringsteori med inslag av kognitiva modeller, inlärningsteori samt systemteori. Detta innebär att vi reflekterar kring pågående processer och söker förståelse för bakomliggande faktorer. Utifrån detta görs gemensamma bedömningar om lämpliga interventioner. Insatserna kan fokuseras såväl känslomässigt som beteendemässigt. Behandlingsinsatser ska bygga på ett tvärvetenskapligt synsätt och med utgångspunkt från medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska kunskapsområden.
Ideologiskt bygger BoFs arbete på en övertygelse om människors inneboende resurser och att en kris också kan leda till växt och utveckling. Under behandlingen skapas möjligheter till nya möten/relationer. Om dessa relationer används medvetet utifrån personens historia, nivå och resurser sker en bearbetning som är läkande och skapar nya utvecklingsvägar. Bland den viktigaste faktorn i detta är barnets delaktighet, både i det vardagliga och i den egna behandlingen. Det finns flera olika vuxna inom BoF att tillgå, som alla arbetar för att lyhört svara på barnets resurser o svårigheter, samt risk- och skyddsfaktorer utanför barnet.
Evidensbaserad praktik. BoF-modellen är en evidensbaserad praktik där behandlingsupplägget kontinuerligt förfinas i samråd med de unga och deras anhöriga, samtidigt som evidensbaserade behandlingsmetoder används. Behandlingsresultaten följs på både gruppnivå (kvantitativt) och på individnivå (kvalitativt). Vi mäter resultat kring skola, fritid, hälsa, känslomässig och social utveckling. På gruppnivå visar forskning att den enskilt viktigaste faktorn för ett välfungerande vuxenliv är skolnärvaro och skolresultat, samt huruvida man går ut nian med godkända betyg. Vi tar därför stor del i barnens skolgång och engagerar oss i den och uppmuntrar alla framsteg.
Värdegrunden för BoF-modellens behandlingsinsatser baseras på flera hörnstenar såsom
- Gemensamt tagna beslut baserade på behandlingsteamens samlade kompetens gör det
möjligt att möta komplex psykosocial problematik - Miljöterapins och psykoterapins fokus på relation och anknytning leder till stabil,
varaktig förändring - Ärlighet och öppenhet
- Tillgänglighet
- Flexibilitet och anpassning till individuella behov
- Delaktighet – barnet/ungdomen ska ha full insyn i och kunna påverka de insatser som
planeras - Lyhördhet och respekt för barnet/ungdomens integritet i varje möte
- Ett tydligt salutogent förhållningssätt som ingjuter hopp hos ungdomen om den egna
förmågan
BoF-modellens olika behandlings- och testmetoder
I de olika behandlingsinslagen används ett flertal såväl psykologiska som pedagogiska metoder och tester. För varje placering görs en individuell bedömning av vilken metod- och vilket testbehov som föreligger i det aktuella fallet. Därefter konkretiseras den aktuella metodanvändningen i förslaget till behandlingsplan. De arbetsmetoder som BoF använder ska ha stöd i vetenskap eller beprövad erfarenhet och utvärderas kontinuerligt (evidensbaserad praktik). Behandlingen sker dels i form av miljöterapi i hemmiljön hos behandlingsföräldrarna, dels i form av psykoterapi (individual-, familje- och lekterapi). Det finns ett brett och varierat utbud av behandlingsmetoder och tester för behandlingsuppföljning.
En översikt av de viktigaste metoderna och testerna som förekommer under behandlingsinsatserna ges nedan:
Evidensbaserade metoder – behandling som finner stöd i vetenskap
- Psykodynamisk psykoterapi
- Mentaliseringsbaserad psykoterapi
- KBT – Kognitiv beteendeterapi
- Farmakologisk behandling
- Metoder med stöd i beprövad erfarenhet
- Individuella samtal
- Familjesamtal/familjeterapi
- Miljöterapi
- Nätverksmöten
- ICDP (vägledande samspel)
- Core Conflict Relationship Theme method CCRT
- Träning och modellinlärning
- Jag-stödjande samtal
- Lösningsfokuserade samtal
- Konsulentstöd till skolan
- Traumabearbetning
- Marte meo metoden
Testmetoder som frekvent används inom BoF
BoF använder många olika testmetoder, men regelmässigt främst nedanstående:
- ASQ, Attachment Style Questionnare: Mäter anknytning, självskattningformulär
- Becks ungdomsskalor: Självskattningsskalor för emotionell och social problematik
- BDI, Becks Depression Inventory: Självskattningsformulär för att mäta depression,
”21 items” - ORT, Object Relations Technique: Projektiv metod från objektrelationsteorin
- AQ test, Autism Spectrum Quotient test: Testar eventuellt Asperger-autism
drag/syndrom - Brown ADD Scales: Bedömning av ADHD problematik
- SDQ, Strenghts and Difficulties Questionaire: Kartlägger styrkor och svårigheter
- WISC V och WISC Integrated, WPPSI, WAIS: Prövar funktioner och mäter allmän
intelligens - Bender Gestalt Test: Utvärderar funktioner, dysfunktioner och störningar
- Rey Complex Figure: Mäter visuospatial konstruktionsförmåga och minne
- Hogrefe: Mellan- och högstadietest, ”Jag tycker jag är…”
- FRT, Family Relation Test: Mäter familjemedlems anknytning till barnet
- ADOS, Autism Diagnostic Observation Schedule: Diagnosinstrument vid
frågeställningar kring autism - ABAS, Adaptive Behavior Assessment System: Skattningsskalor som mäter adaptiva
färdigheter - Lästest DLS: Ger en möjlighet att genom ett standardiserat test mäta barnets
läsförmåga